Banehagsgatan
Majornas I rote 1907 AdrKal. Efter lägenheten Banehagen (tidigast nämnd 1789), som fått namn efter en nu försvunnen repslagarebana. (OGB II s 2.) — Tidigare del av Allmänna Vägen, vars ena gren här nådde fram till en så kallad frigång med fritt inlopp vid älven. Se även Banehagsliden.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Banehagsliden
Tidigare benämnd Sövrin Kils Gata vilken namnändrades efter önskemål från företagarna inom området.
(Sövrin Kils gata. Till minne av Sövrin Kil som var en av de mera kända slottshövitsmännen på Gamla Älvsborgs fästning. Ingår sedan 1968 i Banehagsliden efter hemställan från företagarna vid gatan.)
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Birgittagatan
Nära Sankta Birgittas kapell som byggdes 1856—57 av David Carnegie för arbetarna vid sockerbruket men nu är annex till Karl Johans kyrka. Birgittas kapell är uppkallat efter Irlands skyddshelgon Brigida, även dyrkat i Sverige.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Carnegiegatan
Nära Carnegieska bruket. Detta har sitt namn efter David Carnegie d y, som 1836 blev dess ägare och upparbetade det till en jätteanläggning för sin tid. 1841 flyttade han till Skottland, men ihågkom med stora donationer den stad där han tjänat sin förmögenhet; bland annat lät han 1856—57 bygga S:a Birgittas kapell för arbetarna vid bruket, och skänkte 1887 en halv miljon till Göteborgs högskola.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Conricusgatan
Till minne av Richard Conricus (död 1934), komminister i Karl Johans församling 1884—1907, sedan kyrkoherde i Eldsberga, stadsfullmäktig i Göteborg 1896—1907. Han var en av de första i Göteborg som intresserade sig för egnahemsrörelsen.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Ekedalsgatan
Mot fastigheten Ekedal(en). — Före detta del av Slottsskogsgatan.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Fridhemsgatan och Lilla Fridhemsgatan
Döpt efter fastigheten Fridhem.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Fågelfängaregatan
Med tanke på fågelfångst, som förr skall ha bedrivits här i närheten.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Gatsmygen
Då avsedd att bli en liten passage genom portvalv. Senare har stadsplanen ändrats och gatan har utlagts utan valv.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Godhemsgatan
Från Godhemsplatsen söderut till den större delen på fastigheten Godhem; namnet Godhem (här tidigast nämnt 1814—16).
Godhem var en jordbruksfastighet, där det även odlades medicinalväxter och fanns en vacker trädgård, allé, park och skog. Här hölls på 1800-talet ofta fester för unga majbor. På Godhem hade Göteborgs skyttegille, sin andra skjutbana (när man flyttat ut från sin första på Lorensberg).
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Läs gärna mer om Godhem här: Det gamla Göteborg.
Gröna gatan
Omnämnt i Husförhörslängder för 1812-1813 (och vissa senare år). Gatans sträckning ändrades delvis 1939. Gatan gjorde mer skäl för namnet förr i tiden, då endast den ena sidan var bebyggd. På andra sidan låg då Chapmans äng, senare kallad Melinska ängen.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Gröna Vallen
Brukat namn på idrottsplan i anslutning till Svanebäcksgatan. En idrottsplats, efter fastigheten Grönvallen, tidigast nämnd 1812.
”Vall tycks här ha den gamla betydelsen slätt, gräsvall; lägenheten utgjordes av en lång, odlad jordremsa.”
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Guvernörsgatan
Utan uppgiven anledning. Under stadens första hundra år styrdes Göteborg med vissa mellanrum av guvernörer eller generalguvernörer, som åtminstone tidvis residerade på Älvsborg.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Johannes Ivarssons Väg
Till minne av förre kyrkoherden i Carl Johans församling, Johannes Ivarsson 1907-1987.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Karl Johansgatan
Till (nu också förbi) Karl Johanskyrkan. Grundstenen till den senare lades 1824, och kyrkan fick då sitt namn till minne av Karl XIV Johan (Strödda Anteckningar 1825 s 17; uppgiften Fbg I s 218 att kyrkan fick namn först 1828, är således oriktig). Kungen skänkte bl a altarsilvret och mässhakar till kyrkan. I sin gamla sträckning väster om kyrkan räknades gatan förr till Allmänna Vägen. Den berömda Karl Johanns Gate i Oslo uppkallades efter samme monark 1852. En lång raksträcka på gatan mellan Stigbergstorget och Carl Johans kyrka kallas ofta för ”Hängmattan” pga formen backe ner och backe upp.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Kennedygatan
Till minne av den skotsk-engelska släkten Kennedy, som omkring år 1800 inflyttade till Göteborg.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Kjellestadsgatan
Efter lägenheten Kjellestad. Stavningen, som möter även i vissa äldre belägg för ortnamnet, är olämplig. Bebyggelsen nämns första gången 1786 (”Kiellestad”). Om namnet är folkligt, kan det motsvara fornsvenska källo stadh(er) = plats för källa eller brunn. – Senare forskning har visat, att någon källa eller brunn ej funnits på tomten nr 42 Kjellestad. Husets förste ägare, båtsmannen på Ostindiska Compagniets skepp Riksens Ständer hette Anders Kjellman. Möjligen kan lägenhetens namn ha bildats av första stavelsen i ägarens namn Kjell och stad (=boställe).
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Klintens Trappor och Klintens Väg
Klinten var en allmän plats, efter Klintens bana (tidigast nämnd 1836), en repslagarebana, som fått namn efter en viss Jonas Klint, som 1805 fick arrendera denna mark på 30 år för sitt repslageri.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Kungsladugårdsgatan
Efter egendomen Älvsborgs Kungsladugård, som fordom omfattade bl. a hela de nuvarande stadsdelarna Kungsladugård och Majorna; huvudgata i den förra stadsdelen. Ladugård betecknar i detta namn en gård, där ägaren inte bor, som är avsedd huvudsakligen för ladugårdsskötsel. Förstavelsen Kungs- tillkom på den tiden då egendomen hörde under Älvsborgs slott och höll detta med erforderliga hästar, spannmål mm.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Kålgården
Till erinran om de forna stadsbornas så kallade kålgårdar, små trädgårdstäppor som i regel låg på landerierna.
Tidigare benämnd ”Stora Kålgården”, nu enbart ”Kålgården”. (”Lilla Kålgården” utgick på grund av ändring i stadsplanen.)
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Långlandia
Efter fastigheten Långlandia (1850 K). Namnets betydelse är oviss.
I Fredbergs Det gamla Göteborg, :
”Ställena vid Slottsskogsgatan hade liksom de andra härute vackra och uttrycksfulla, stundom egendomliga namn, av vilka Långlandia, Jägersdorff, Erlands Fågelbo, Silvanus, Luftmaskinen och Herdehyddan förtjäna anföras. Andra, mera påtagliga äro Kohagen och Oxhagen, vilka i långliga tider utarrenderats till betesmarker.”
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Majgatan
Troligen i anslutning till den tidigare fastigheten Majlyckan (som dock var rätt avlägsen, nu kvartersnamn), tidigast nämnd 1786. Senare leden är lycka = inhägnat gärde osv, förra leden hänger samman med Majorna. Om härledningen av detta namn, som äldst är känt från 1652, har åtskilliga meningar uttalats. Den äldre uppfattningen att namnet skulle beteckna de två ”mariorna”: Mariebergs kyrka och den 1820 nedbrunna Mariakyrkan (= Amiralitetsförsamlingens kyrka) på Gamla Varvet, vederläggs därigenom att namnet Majorna träffas långt innan någon av dessa kyrkor fanns. I själva verket är det utan tvivel en svensk pluralis av det finska och estniska ordet maja = koja, litet hus, logi, härbärge, här snarast lånat från Ostersjöprovinserna. Ordet förekommer som låneord i äldre svenska och ännu i finlandssvenska (särskilt sammansättningen fiskaremaja); troligen ingår det också i namnet Majstad, en förstad till Helsingfors. Namnet betecknade först några små hus eller härbärgen på eller strax invid området för Älvsborgs slott.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Majstångsgatan
Med tanke på att den öppna platsen Silverkällan, som gatan mynnar ut i, syntes lämpa sig för resande av majstång.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Olof Strålegatan
Till minne av Olof Stråle, som 1611 blev ståthållare på Älvsborgs slott.- I gatan ingår sedan 1921 även Ture Bielkegatan.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Ostindiegatan
Uppkallad till erinran om Ostindiska kompaniet, som har spelat en utomordentlig roll i stadens historia. Det grundades och fick sitt första säte här 1731, flyttades 1806 till Stockholm och upplöstes 1813.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Oxhagsgatan
Efter fastigheterna Stora och Lilla Oxhagen (södra delen av nuvarande Slottsskogen).
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Peter Bagges Gata
Till minne av den framstående göteborgsköpmannen Peter Bagge (1743—1819). Tidigare benämnd Klintens Gata.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Rörmyren
Efter en här förut belägen myr. Rörmyren (rör kan betyda dels vass, dels röse).
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Silverkällegatan
Efter den nu försvunna Silverkällan. Denna låg omkring 400 meter nordväst om platsen, i nordvästra delen av nuvarande spårvägskvarteret (Bolmörten) vid Bruksgatan, och förstördes när spårvägsstallarna vid Älvsborgsgatan uppfördes och Bruksgatan utlades. Egentligen var det två källor bredvid varandra; förmodligen kallades den ena av dessa ursprungligen Guldkällan och låg i Färjestaden. Båda namnen är berömmande. De två källorna i Kungsladugård skall ha tjänat som stadsbrunn i den forna staden Älvsborg. Silverkällan överbyggdes av bruksägaren David Carnegie med ett källhus av rött tegel. En tid var det modernt att promenera dit och dricka brunn, fastän källan inte hade några hälsobringande egenskaper.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Skytteskogsgatan
Efter en Göteborgs skytteklubb tillhörig skyttepaviljong, vilken revs under 1920-talet, då stadsplanen genomfördes.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Slottsskogsgatan
Mot Slottsskogen. Namnet Slottsskogen träffas redan vid mitten av 1600-talet (jämte det då vanligare Sundshagen; se Sundshagsgatan): skogen hade förr större utsträckning än nu. — En del av gatan uppgick 1932 i Stubbeledsgatan.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Slottsskrivaregatan
Säkert i anknytning till Gamla Älvsborgs slott.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Sollidsgatan
Efter ett dagsverkstorp Sollid, säkerligen ungt fantasinamn, även kallat Skogsledet vid Stubbens.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Snäckvägen
Förbi ”Snäckhagen”, ett äldre namn i trakten; möjligen åsyftar det skalgrusbankar.
(”Snäckhagen” utgick på grund av ändring i stadsplanen.)
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Stilla gatan
Lugn bostadsgata nära Västra Begravningsplatsen.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Stobées Trädgård
Landshövding Lorentz Kristoffer Stobée (1676–1756) anlade trädgården på 1740-talet. Vid den tiden hade landshövdingarna sitt sommarresidens i mangårdsbyggnaden till Älvsborgs Kungsladugård, som hade skänkts till Göteborgs stad av drottning Kristina 1651 och sedan upplåtits som förläning till landshövdingarna. Trädgården har återskapats och återinvigdes 1994
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Stjernsköldsgatan
Till minne av Nils Stjernsköld, kommendant på Älvsborgs slott när Göteborg grundlades och högste ledare av de första grundläggningsarbetena här.
Vid diskussionen i stadsfullmäktige framkom från flera håll anmärkningen att namnet var för svårt att uttala. Fru Thüring, som påpekade att det också var svårt att stava, ville karakteristiskt nog ändra det till Stjärngatan.
Stjernsköld är mindre hedervärd om man betänker att kungen vid besöket 1624 blev mycket missnöjd med hans arbete och avskedade honom.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Ståthållaregatan
Till erinran om ståthållarna på Älvsborgs slott.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Strandridaregatan
Till erinran om strandridarna, tidigare tjänstemän i tullverkets kustbevakning.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Stubbeledsgatan
Nära den forna krogen Stubbeledet (led i betydelsen = grind; förleden är ordet stubbe). (OGB II s 46.)
Upptog 1932 en del av Slottsskogsgatan, som utgjorde dess fortsättning mot nordöst.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Sundshagsgatan
Efter Sundshagen, gammalt namn på Slottsskogen. Tolkningen anses osäker.
Slottsskogen betyder Slottets skog eller närmare bestämt Gamla Älvsborgs slotts kungsladugårds skog. Vad detta hemman hette, innan det blev ”kunglig ladugård”, är okänt. Läget nära Klippan vid ett urgammalt överfartsställe över Göta älv gör det rimligt att gissa att det gamla namnet kan ha varit Sund. I så fall ingår säkert detta gårdnamn i Sundshagen.
(Tidigare benämnd Högsbogatan.)
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Svalebogatan
Här bodde i slutet av 1800-talet två bröder som kallades Svalorna. Torpnamnet var Svalboet och har något förfinats till Svalebo.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Svanebäcksgatan
Efter fastigheten Svanbäcken, som fått sitt namn efter en bäck som förr rann förbi. Det hände ibland under vintrarna, att vilda svanar höll till i bäckens utvidgningar, så länge dessa hade öppet vatten
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Valvgången
Efter en tilltänkt överbyggnad på fyra ställen.
Tidigare föreslogs Skolgången, eftersom den lilla portvalvspassagen ledde ut mot platsen för en avsedd skola.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Vänmötet
Planterad mindre plats inom byggnadskvarter, nu gata med adresser.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Wärnsköldsgatan
Till minne av generalkvartermästaren över all svensk fortifikation Johan Wärnsköld (namnet stavas vanligen med -sch eller -schi; 1610–1674).
Under hans tid arbetades på ett stort antal fästningsbyggen, bland annat Nya Älvsborg. 1648 hade han fullbordat Göteborgs befästningar enligt 1643 års plan. Han efterträdde Örnehufvud och följdes själv av Erik Dahlberg.
Namnet mötte stark kritik i stadsfullmäktige. Kommunisten Martin Andersson ville inte ge en gata namn efter en fästningsbyggare utan föreslog i stället Svenoniusgatan efter en kulturkämpe som ligger begravd strax intill. Andra talare nöjde sig med att klandra namnets stavning (beredningen hade föreslagit Wärnschöldsgatan; det ändrades efter återremiss); herr Blom replikerade att gamla namn bör stavas på gammalt vis, men att man just med tanke på att namnet var svårstavat hade föreslagit det på en en kvartersgata.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum
Älvsborgsgatan
Utgår från en plats nära Gamla Älvsborgs slott. Tätt intill detta låg staden Älvsborg, en av Göteborgs föregångare, anlagd av Gustav Vasa 1541, definitivt övergiven 1587. Namnet Älvsborg kommer säkerligen av ett äldre icke anträffat Älvöseborg = borgen vid älvens öse. dvs mynning.
Källa: Stadsfullmäktige / Göteborg stadsmuseum